Nationaldagen spenderades på arbetet och sedan på ett café/ en bar i München

Nationaldagen spenderades på arbetet och sedan på ett café/ en bar i München

Sveriges nationaldag firas den 6 juni. För några dagar sedan såg jag på Facebook att det skulle bjudas på Skagenröra, ägg och kaviar knäckebrödsmackor på ett café/ en bar i München. Det visade sig vara en svensk som öppnat det nära tågstationen, på samma gata som vandrarhemmet/ hotellet som jag bodde på under mitt allra första besök här. Jag tänkte att jag skulle gå dit efter jobbet för att få chansen att träffa andra svenskar och kunna nätverka lite. Därför åkte jag till jobbet i Planegg.

I Pasing var S-Bahntåget försenat 25 minuter, troligtvis på grund av reparationerna av spåren. Jag började småprata med en Italienare som också skulle ta S6 tåget mot Planegg. Han arbetade som en målare eller någon slags vaktmästare på ett hotell längs huvudgatan vid Planegg centrum. Italienaren kunde jätte lite tyska (mindre än mig) och ingen engelska alls men däremot hade han en app på sin telefon så att man kunde prata eller texta och få det översatt till varandras modersmål i textform via Google. Han menade att det fanns en ersättningsbuss till Planegg som gick bakom tågrälsen. Vi gick dit och väntade vid busskuren i en kvart men ingen buss kom trots att vi räknade ut att en buss borde kommit under den tiden. Vi gick tillbaka till S-Bahn perrongen och tåget skulle komma fem minuter senare.

Italienaren var kanske i 50-års åldern, han bodde i Hallbergmoos intill flygplatsen, han arbetade 42 timmar, sex dagar i veckan på hotellet i Planegg. S-Bahn resan måste ta honom runt en och en halv timme från hemmet till arbetet, enkel resa, samma tid som det tar mig att resa från Augsburg till arbetet i Planegg. Italienaren hade arbetat så ända sedan den 25 april då han kom till München. Han ville bli vän på Facebook, han sa att hans fru kunde engelska och att vi på så sätt kunde kommunicera.

Jag hade precis anlänt till kontoret och fjärranslutit till en dator i S:t Paul (3M) då strömmen gick i hela kontoret och även flera andra närliggande byggnader drabbades. Det tog 1 timme och 45 minuter innan vi fick strömmen åter. Under den tiden gick några av oss och köpte en var sin öl och fick äta lunch kall på innergården. När vi åter kunde arbeta gick allt bra, det var bara tre nya dokument som skulle adderas till databasen och lika många dokument skulle tas bort ur flödet på skärmarna. Jag gick från arbetet klockan fyra, fyra timmar och fyrtiofem minuter efter att jag kom till arbetet.

Jag tog S-Bahntåget in till München, Hauptbahnhof för att besöka baren/ caféet. Det var inte många människor som var där då jag kom. Det var två medelålders tyska män som satt och småpratade med ägaren, en gammal dam som satt på en stol och väntade med sin resväska på att någon skulle komma och hämta upp henne. Dessutom satt ägarens fru lite avskilt och arbetade med hennes it-företag. Ägaren, Niklas från Trollhättan, bjöd på smörgåsar; mjuka och hårda med skagenröra och ägg och kaviar. Han och hans spanska fru hade bott utomlands i många år, i Spanien och även tidigare i München, hade bestämt sig för att slå sig ner i München. Han tyckte att Tyskland var det bästa landet att bo i; allt fungerar som det ska och att alla i Sverige var för politiskt korrekta. Jag vet inte om jag håller med om det, Sverige är ett bra land, det har jag insett under min tid här i Tyskland. Den nyöppnade baren skulle inte ha något svenskt eller skandinaviskt tema över sig. Det skulle vara en vanlig bar med vinförsäljning, jazzmusik och plats för konstnärer att ställa ut sina verk. Det var inte den bästa upplevelsen jag haft men det var snällt att bli bjuden på en äggmacka i alla fall. Om jag är kvar i München efter sommaren får jag återkomma och se om det blivit bättre då baren/caféet förväntas vara färdigställt. Ägaren syns vid ingången i det översta fotot. Bredvid ingången till baren/ caféet stod en skyltdocka med en vit mössa på huvudet i med texten Sweden i gult och blått. På skyltdockans vänsterarm satt en skylt med texten Kalles kaviar på. Det plus stilen inne i lokalen gav ett bohemiskt intryck. Det kändes spanskt med undantag för mössan och skylten med Kalles kaviar logotypen. Det var trots allt en bra avvägning mellan kulturerna som de båda ägarna kommer ifrån.

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s