Blog Archives

Link

Idag är det Sveriges nationaldag; hurra, hurra, hurra, hurra!!!
Du Gamla Du Friska – från folkvisa till nationalsång

Hur Du Gamla Du Friska (Fria), skriven av Richard Dybeck, kom att bli Sveriges Nationalsång. Intressant. Visste inte att sången spelades sist på kvällarna i radion runt 40- talet eller att några nya strofer skrevs som förslag för att byta ut viss text i samband med unionsupplösningen med Norge 1905. Visste heller inte att det arrangerades så många tävlingar genom historien med förslag på nya nationalsånger eller att dagens ungdom inte känner till nationalsången annat än från idrottsevenemang; den var ju från början en folkvisa och hyllning till Norden.

Link

Ny bok undersöker den digitala revolutionen

I sin nya bok undersöker Pelle Snickars, professor i medie- och kommunikationsvetenskap med inriktning mot digital humaniora vid Umeå universitet, betydelsen av den ökade digitaliseringen i samhället, digitalismen. Allt som kan digitaliseras kommer att digitaliseras. Allt, från hur vi roar oss på fritiden till hur vi löser komplexa samhällsproblem, kan reduceras till ettor och nollor. Internet är lösningen på, ja, allt. Eller? För samtidigt krisar mediehusen, vi har fått en digital underklass, skolan blir sämre och Facebook gör oss möjligen olyckliga. Alla är uppenbarligen inte digitala vinnare. Digitalism : När allting är internet utkommer den 15 maj på Volante förlag, http://volante.se/bocker/digitalism/.
Det låter intressant, ser fram emot att kunna läsa boken vid något tillfälle framöver eller läsa en recension om den.

Link

Caroline Seger: “vet inte vad som försiggår”

Damlandslagets kapten Caroline Seger: “vet inte vad som försiggår”. Ett uttalande angående det mail som hon fick från hennes klubb där det stod att hon inte får fortsätta. Läs artikeln eller se videon genom att klicka på länken.

Jag säger likadant om min situation när jag läste om det kontrakt som företaget gav mig. Att arbeta tjugo timmar (halvtid) men få betalt mindre än halva lönen, det förstår jag inte. Restid med det långsamma, billigare, regionaltåget t.o.r. mellan hemmet och arbetet är ca tre timmar. Och arbetstiden på jobbet är fyra timmar. Idag var det inte mycket jag kunde göra med “fokus projektet” som jag mestadels har arbetat med under dessa sex månader. Ett projekt som jag dessutom inte vill arbeta med och som jag dessutom är överkvalificerad för. Jag åker till arbetet för att kanske inte göra någonting alls där. Det ger mig ingenting, de få konversationerna mellan mig och mina kollegor ger mig någonting längre. Det andra projektet som ligger närmast min utbildning och som jag gillar mer är fortfarande i ett tidigt skede av processen. Där har kollegorna hängt av mig genom att driva det framåt på tyska som språk utan at jag vet vad som händer. Jag har ett förslag som jag kommer att ge dem angående kontraktet. Om de inte godtar det kommer jag inte att skriva under kontraktet och förmodligen sluta direkt. Jag kommer att få ta lite besparingskapital den närmsta tiden men det gör ingenting. Jag vill inte känna mig utnyttjad på något sätt.

Jag avslutar likartat som i artikeln med Caroline Seger:
Framtiden är oviss och ingen ny klubb är klar (läs: “inget nytt arbete ar klart”). Däremot är en sak säker.
– Det enda jag vet är att min nästa klubb (läs: “mitt nästa jobb”) inte kommer att ha såna här problem. Det kommer vara en professionell klubb (läs: “ett professionellt företag”) och organisation som sköter det de ska göra, så att jag kan fokusera på fotbollen (läs: “fokusera på design”). Det är det enda jag vet om min framtid.